Valet 2014 – vad ska Socialdemokraterna göra
åt arbetslösheten om de vinner?

Som de flesta vet så bär det av till vallokalerna söndagen den 14 september i år. Det är dags att välja ny regering. Alliansen går till val med samma uppställning som har haft regeringsmakten de två senaste mandatperioderna, medan Socialdemokraterna har stuvat om i sin femetta.

Ute är Mona Sahlin och ute är Håkan Juholt efter en kort sejour. Istället är det Stefan Löfven som axlar manteln som Socialdemokraternas ledare och som man ur oppositionens perspektiv vill se som ny statsminister.

Ylva Johansson.

Arbete i fokus

Såväl i valet 2006 som 2010 har Alliansen vunnit väljarnas förtroende med sin så kallade arbetslinje. Även om förra valet även kom att handla om pensionärerna; en stor väljargrupp som ökar i antal och vars röster är strategiskt riktiga att få på sin sida.

Med facit i hand så har inte arbetslinjen burit någon frukt, istället har arbetslösheten ökat. Även detta val kommer jobben att stå i fokus. Den stora frågan är därför om Socialdemokraterna, som är största utmanare om makten, sitter inne med lösningen och kan göra det som Alliansen inte mäktat med: att minska arbetslösheten och få folk i riktiga jobb. För att ta reda på det så stämde jag träff med vice ordförande i Riksdagens arbetsmarknadsutskott, Socialdemokraternas Ylva Johansson.

A-kassan

Idag har endast en dryg tredjedel av alla arbetslösa a-kassa. Det tycker Socialdemokraterna är en alldeles för låg siffra, och man menar att alla har rätt till en trygg inkomst mellan jobben. Man vill inte ha en obligatorisk a-kassa, utan en frivillig som är gemensamt finansierad som idag. Ylva Johansson menar att regeringens politik inte ger någon effekt när alldeles för få omfattas av arbetslöshetsförsäkringen och då många som erhåller a-kasseersättning får en mycket låg ersättning.

Som det är idag så får man 80 % av lönen i a-kasseersättning under de 200 första dagarna, men man kan inte få mer än taket på 680 kronor/dag. Är man fortsatt arbetslös efter de 200 första dagarna så sänks ersättningsnivån till 65 % av lönen. Taket om högst 680 kr/dag kvarstår.

Ylva Johansson berättar att Socialdemokraterna vill sänka avgifterna till a-kassan och höja taket från 680 kr/dag till 910 kr/dag och att nivåerna inte ska sänkas från 80 % till 65 %, utan att alla som erhåller a-kasseersättning ska ha 80 % genom hela arbetslöshetsperioden. Idag så erhåller så få som 11 % av de arbetslösa 80 % av sina tidigare löner.

Jag frågade Ylva om Socialdemokraterna har några planer på att också göra något åt bottennivåerna, för dem som har det sämst ställt och erhåller a-kassa. Hon berättar att hon och partiet ser behovet av att åtgärda även detta, men att det i dagsläget inte finns något mer konkret.

Ungdomsarbetslösheten

Den stora knäckfrågan när det gäller arbetslösheten i Sverige är ungdomsarbetslösheten. Det är lätt att tro att långtidsarbetslösheten ökar, men det menar Ylva inte stämmer. Däremot så skjuter ungdomsarbetslösheten iväg som en raket. Redan i grundskolan så går 12 000 barn ut nian varje år utan att vara behöriga att söka in på gymnasiet. Det är en grupp som får oerhört svårt att komma in på arbetsmarknaden och riskerar att redan i unga år bli långtidsarbetslösa. Var fjärde ungdom mellan 15-24 år varken studerar eller arbetar. Fortsätter den här utvecklingen så får svenskt näringsliv ett stort glapp så småningom. För att komma tillrätta med de här problemen vill Socialdemokraterna införa ett utbildningskontrakt, där man antingen gör praktik eller får deltidsjobb med avtalsenlig lön i kommunen, samtidigt som man studerar för att nå nödvändig behörighet.

Det är en del av den så kallade 90-dagarsgarantin, vilken innefattar rätten och skyldigheten att slutföra sina påbörjade gymnasieutbildningar, att kombinera jobb med utbildning eller att i samarbete med olika arbetsgivare utbildas inom bristyrken. Senast inom 90 dagar efter det att man har skrivits in hos Arbetsförmedlingen så ska man ha en utbildningsplats, ett arbete eller en praktikplats att gå till.

Ylva Johansson säger att det är så gott som omöjligt idag för ungdomar att få jobb om de inte har gått gymnasiet. Därför vill man att systemet ska vara flexibelt så att alla ungdomarna kan slutföra sina gymnasieutbildningar. Man ska i samarbete med näringslivet och andra arbetsgivare införa bristyrkesutbildningar som ska gå att kombinera med yrkesutbildningar.

Jag frågar hur man ska komma tillrätta med problemen för de ungdomar som redan är trötta i högstadiet och/eller har problem hemma, vilket går ut över skolan, ifall gymnasiet ska bli obligatoriskt. Ylva menar att det ska tillsättas extra resurser i skolan för att hjälpa dessa ungdomar så att även de klarar av sina skolgångar. Läxorna vill hon inte avskaffa. Ylva är i grunden lärare själv och menar att man däremot bör se över vad man ger barnen för läxor.

Arbetsförmedlingen

Socialdemokraterna har som målsättning att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Politiker har vissa förutsättningar att skapa nya jobb, främst inom den offentliga sektorn, och de kan skapa förutsättningar för nya jobb i den privata sektorn. Jag frågar Ylva Johansson hur de ska förmå den privata sektorn att vilja anställa fler i Sverige. Hon menar att efterfrågan redan finns, men att det till stor del handlar om dålig matchning. Här ska Arbetsförmedlingen bli bättre – en matchningsspecialist.

Arbetsförmedlingen har till uppgift att verkställa regeringens beslut, så det kommer an på våra politiker att ge rätt riktlinjer om det ska bli några förbättringar. Socialdemokraterna vill därför se ett bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna. Hon vill också att handläggarna på Arbetsförmedlingen ska få större flexibilitet att tillsammans med den arbetslösa hitta lösningar som leder till arbete; till exempel genom att upphandla utbildningsplatser eller skräddarsy utbildningar. Ylva säger dock att det inte ska handla om kompetenshöjande utbildningar inom det egna yrket, ifall det inte leder till en anställning. Utan snarare till att man ska få ett jobb över huvud taget. De bägge rollerna med att tillhandahålla service i form av förmedling av arbete samt att vara ett kontrollorgan/myndighetsutövare anser Ylva att Arbetsförmedlingen ska behålla.

Socialdemokraterna vill även inrätta 20 000 extratjänster och 5 000 nya platser inom intensifierad arbetsförmedling. Dessa extratjänster får dock inte användas för att ersätta ordinarie personal. Som exempel på det nämner Ylva Johansson att det finns ett stort behov av att uträtta enklare sysslor som ordinarie arbetskraft inte hinner med i kommunal verksamhet och inom olika organisationer. Exempel på sådana uppgifter kan vara att plocka fram blöjor och vika lakan inom vården. Det finns en hel del arbeten som idag utförs av människor inom Fas 3 och som man inte får betalt för, som istället skulle kunna ge avlönade jobb åt långtidsarbetslösa.

En fråga som då och då blommar upp till diskussion är att sänka arbetstiden till sex timmars arbetsdag och att låta fler dela på jobben, när de nu inte räcker till. Det tycker dock Ylva inte är någon bra lösning eftersom det skulle medföra sänkta löner.

Riksdagshuset.

Diskriminering av äldre på arbetsmarknaden

Ett stort dolt problem på den svenska arbetsmarknaden är diskrimineringen av äldre arbetskraft. Vem minns inte år 2007 när Ericsson erbjöd personalen mellan 35 och 50 år att få gå med 18 månaders avgångsvederlag, för att de ville ersätta 1 000 personer inom detta åldersintervall med yngre nyutbildade ingenjörer? Det säger ganska mycket om attityderna på svensk arbetsmarknad, när man anses vara föråldrad efter 35. Idag är det väldigt svårt att få nytt arbete om man blir av med det man har och har passerat 40 år, ännu värre om man över 50 och så gott som omöjligt om man passerat 60. Många kommer aldrig ens på anställningsintervju. Ändå vill våra politiker att vi ska jobba allt längre upp i åldrarna, Moderaterna så långt som till det att vi fyller 75 år.

Ylva Johansson håller med om att diskrimineringen av äldre är ett jätteproblem som man diskuterar inom Socialdemokraterna, och att det behövs en attitydförändring hos arbetsgivarna. Hur man ska komma tillrätta med hela problematiken och få näringslivet att vilja ta tillvara på äldre arbetskrafts kompetens och erfarenheter återstår att se.

Plusjobb och Fas 3

Socialdemokraterna anser att Sverige betalar dyrt för att sysselsätta långtidsarbetslösa med uppgifter som ingen egentligen efterfrågar inom Fas 3, vilket kostar skattebetalarna miljarder varje år. I verkligheten så förekommer även att människor i Fas 3 utför kvalificerade arbetsuppgifter åt företag, som därmed slipper betala löner och arbetsgivaravgifter för att anställa riktig personal. Istället får dessa företag betalt av svenska skattemedel för denna gratis arbetskraft, vilket kan anses vara direkt kontraproduktivt. Enligt en arbetsförmedlare som jag talat med så har de större arbetsförmedlingarna varit nerringda av företag och organisationer som vill ha betald arbetskraft från staten inom Fas 3.

Eftersom Fas 3 fått sådan negativ klang så har Alliansen bytt namn på den och kallar den numera för sysselsättningsfasen. Enligt den borgerliga regeringen så är motiveringen att långtidsarbetslösa behöver gemenskap, någonstans att gå och få möjlighet att skaffa kontakter, meriter och referenser som ska leda till arbete framöver. Det har dock inte gått särskilt bra. Istället så ökar antalet långtidsarbetslösa som fastnar i Fas 3 rejält. I mars 2014 slog Fas 3 nytt rekord med 36 000 personer. Detta trots att Riksdagen i juni 2011 beslutade om att stoppa alla nya anvisningar till Fas 3! Regeringen har därmed inte verkställt beslutet trots att det gått snart tre år sedan beslutet togs i Riksdagen.

Man hamnar i Fas 3 när man varit i Jobb- och utvecklingsgarantin 450 dagar. Fas 3-anordnaren får 225 kr/dag för varje person de har inskrivna. Det motsvarar ca 5 000 kr/mån. Det finns många exempel på Fas 3-anordnare som har som affärsidé att tjäna pengar på att förvara långtidsarbetslösa, och en del av dem tar ut miljoner i vinster och löner varje år. En Fas 3-plats kan man ha i högst två år hos samma anordnare, sedan måste man byta. Den som går i Fas 3 får ingen lön, utan det är endast ordinarie arbetslöshetsersättning som utgår, oavsett vad man utför för sysslor. Anmärkningsvärt är att när man är arbetslös och går i Fas 3 så räknas man inte in i arbetslöshetsstatistiken, utan istället i statistiken för sysselsatta.  Därmed ingår man alltså i gruppen som har riktiga arbeten! Och därmed undantas de som går i Fas 3 från de så kallade öppet arbetslösa. I praktiken betyder det att för varje arbetslös person som går in i Fas 3 så ökar sysselsättningen i landet och arbetslösheten minskar, enligt statistiken.

Socialdemokraterna har lovat att avskaffa Fas 3 om de får förtroendet av väljarna att regera Sverige nästa mandatperiod. Ylva Johansson kan inte säga exakt när det kommer att upphöra, men troligen i och med årsskiftet 2014/2015.

Vad vill man då göra istället? Jo, dels vill man ersätta Fas 3 med nya utbildningsmöjligheter (se ovanstående text om Arbetsförmedlingen) och dels så vill man återinföra Plusjobben. Plusjobben infördes av Göran Persson 2006 och var en typ av anställningsstöd för folk som varit arbetslösa i minst två år. Dessa jobb utfördes i statlig eller kommunal verksamhet, landsting, kommunförbund eller hos annan entreprenör som var verksam inom dessa sektorer; t.ex. skolor, i sjukvården och i barn- och äldreomsorgen. Syftet var att stärka långtidsarbetslösas ställning på arbetsmarknaden. Arbetsgivaren fick en lönesubvention när man anställde någon på Plusjobb. Man kunde ha dessa i högst två år på samma arbetsplats. Samtidigt som man arbetade heltid så förutsattes att man också sökte jobb.

Plusjobben fick inte omfattas av LAS och man kvalificerades inte för a-kassa. Däremot praktiserades avtalsenliga löner som var pensionsgrundande. Jag frågade Ylva Johansson om de nya Plusjobben kommer att innebära några förändringar mot förra gången, men det kommer de inte att göra svarade hon. Skälet till att de inte ska vara a-kasseberättigande, menar Ylva, är att syftet är att få ut folk i jobb och att man inte ska kunna ha ett Plus-jobb sex månader och sedan börja om på ny a-kassa och sätta det i system.

Det viktiga för att nu få bukt med arbetslösheten och klara kostnaderna, säger Ylva Johansson, är att få fler människor i arbete och att vi får fler arbetade timmar. Fler arbetade timmar leder i sin tur till fler nya arbeten. Därtill behövs en del utbildningsinsatser. Valåret 2014 har inletts och det ska bli intressant att se vem som vinner kampen mot arbetslösheten.

Text och foto: Georg Ryttman   

[Artikeln är även publicerad på www.blaeld.org]