Artist: Luke Powers
Titel: Memphis Mermaid
Skivbolag: Phoebe Claire Records/Hemifrån
År: 2012
CD
6 öl

Memphis Mermaid är Luke Powers femte skiva. Plattan inleds med en svängig låt kallad ”Trainssong”, en hyllning till alla låtar om tåg. Den påföljande titellåten ”Memphis mermaid” med sina djupa basgångar och trevliga kvinnliga bakgrundssång av Suzi Ragsdale ökar på intresset ytterligare. Med sig på skivan har han bland andra Tommy Spurlock (Emmylou Harris och Rodney Crowell) på pedal steel och bas, Chris Leuzinger (Garth Brooks och George Strait) på gitarr och Michael Smotherman (Glen Campbell och Roger Miller) på klaviatur.

Skivans tema handlar om den mytomspunna amerikanska drömmen och amerikansk kultur. Låtarna kretsar, som titeln antyder, kring Memphis. Den stad där legendariska Sun Records har sitt säte, Martin Luther King mördades och Elvis hade sitt hem Graceland. Luke Powers menar att Memphis är ett microkosmos i efterdyningarna av av den amerikanska drömmen. Staden som var en smältdegel av olika raser och musikaliska yttringar, blues, R&B, rockabilly och soul, har idag förfallit till att ha den högsta mordfrekvensen i USA och lider av stora rasproblem och utanförskap.

Hans americana nämns ofta i samma andetag som John Prine, James McMurtry och Warren Zevon. ”Last day of the worlds” handlar om Maya-indianernas almanacka, där världen av många påstås gå under. Nu har vi passerat det datumet och vet med säkerhet att så inte skedde. Vi vet också att Maya-indianerna ritade in tiden i cykler och aldrig påstod att världen skulle gå under nämnda datum. De 17 låtarna på albumet håller sig under tre minuter, undantaget ”Girl with mandolin” som är 3,40 lång. Även om jag inte tror att det finns sjöjungfrur i Memphis så är den här skivan ingen bluff.

[Recensionen är ursprungligen publicerad på www.countrywood.se]