Artist: Elisabeth Cook
Titel: Welder
Skivbolag: Thirty One Tigers
År: 2010
CD

Det har dröjt ett tag sedan förra albumet med Elizabeth Cook, men nu är det dags igen. Tjejen som växte upp i Wildwood, Florida, med en far som var svetsare och som gjorde en vända på kåken efter att ha sålt hembränt. Därefter träffade han Elizabeths mor,  som var singer-songwriter. Huruvida de var talangfulla har jag ingen aning om, men det är definitivt deras dotter, vilket vi fick se bevis för på Furuviks countryfestival den 30 juli 2004. Elizabeth var dock inte ett dugg intresserad av att bli artist som yngre, men hon blev ändå sin mors ”projekt”, då mamman skrev låtar till sin blyga dotter, som hon fick uppträda med. Som vuxen handlar hennes texter mycket om komlicerade personligheter, uppväxten och kärleken. På Welder ryms förutom titelspåret även sånger som ”Mama’s funeral” och ”Heroin addict sister”, och Elizabeth väjer inte för tuffa ämnen.

Som independentartist har det gått lite trögt med skivutgivningen, men nu är hon i alla fall åter med en ny platta – Welder. Skivan, den femte i ordning, innehåller två sidor: dels de jordnära countrylåtar vi hört från henne tidigare, men framför allt en ny sida av henne, med ett lite modernare och ibland rockigare sound. Kanske inte så konstigt då hon är influerad av allt från bluegrass till punkrock och rockabilly. Lite skoj är att hon får hjälp med bakgrundssången av Buddy Miller, Dwight Yoakam och Rodney Crowell, och kanske är det bevis på att hon är på väg uppåt i karriären. Elizabeth har skrivit allt materialet på Welder själv, med undantag av Frankie Millers ”Blackland farmer”, hennes man Tim Carrolls ”Follow you like smoke” och ”Til  then”, samt Maurer/Messes ”Not California”. ”I’ll never know” har hon skrivit tillsammans med MCBride och Sally.

Elizabeth Cook kompromissar inte på sina skivor, utan kör sitt race fullt ut och gör det bra. Welder är inget undantag även om den skiljer sig från tidigare album och inte håller lika hög kvalitet, så blir den här blonda, välsjungande damen spännande att följa även framöver.

Georg Ryttman

[Recensionen är ursprungligen publicerad på www.countrywood.se]