Sött, matigt och salt – Cookies ’n’ Beans

Cookies ’n’ Beans är en countrytrio bestående av Frida Öhrn, Linda Ström och Charlotte Centervall. Alla tre spelar gitarr, munspel och sjunger.

När Linda och Frida träffades år 2000 på Wallmans Salonger så kom de fram till att det var country de ville spela. Fridas pappa hade gjort grovjobbet och matat henne med countrymusik och Elvis sedan hon var liten. Charlotte berättar:     

– Men det tog ett tag innan Frida förstod det fina med countryn. I tonåren var det bara larvigt. Men sen blev hon totalt trollbunden, när Dolly Partons bluegrasskiva kom ut, och när Linda började visa alla fina gamla ballader.
– Linda har lyssnat på country sedan barnsben, då hennes mamma har en stor förkärlek för sentimentala countryballader.      

År 2002 började Frida plugga musik på Stockholms Musikkonservatorie och Linda på Rockmusikerlinjen, där hon mötte Charlotte som just flyttat från Bromölla till Stockholm. Charlotte flyttade in hos Linda och det dröjde inte länge förrän de började spela tillsammans. Charlotte själv hade inte lyssnat särskilt aktivt på countrymusik innan hon träffade Frida och Linda.

– Men jag har alltid haft stor respekt för stora låtskrivare, såsom Dolly och Lucinda Williams. När jag var yngre förknippade jag country med svensk dansbandsmusik, och det var ju inte så hett när man gick på högstadiet! Det var egentligen först när jag upptäckte den gamla countryn, gärna med bluegrassgitarrer som jag trillade dit ordentligt.

Efter ett tags lirande, bokade gruppen söderkrogen Läckerbiten för sin debutkonsert. Jag ser parallellen till bandets namn och frågar Charlotte om Cookies ’n’ Beans har någon anknytning till krogens namn, eller om det är en slump.

– Det var nog bara en slump. Både kaka och böna kan ju vara smeknamn för en ärtig tjej, men vi tänker även på att musiken kan både vara söt som en kaka och matig och salt som en böna.

Tjejerna i bandet har många och olika musikaliska förebilder.      

– När det gäller det som är i närheten av country och blues så är det bland andra Lucinda Williams, Dolly Parton, Emmylou Harris, Shawn Colvin, Bonnie Raitt, Louise Hoffsten, Buddy Miller, Bruce Springsteen och Gillian Welch.

Hittills har Cookies hållit sig till mestadels covers, men planer finns på att utveckla det egna materialet. Jag ber Charlotte utveckla det hela.

– Ja, det återstå att se. Vi har precis börjat planera in vår första låtskrivarvecka, som vi kommer att ha uppåt landet någonstans i en liten mysig stuga. Vårt mål är att skriva låtar som håller sig kvar i den lite äldre countryn, inte så mycket smörig pop inblandad. Men samtidigt tänker vi inte tvinga oss in i en stil som kanske inte kommer naturligt, så det får bli som det blir! Känslan får bestämma.
– Text och musik kommer vi att göra tillsammans, det är det som är vår styrka – att vi kompletterar varandra väldigt bra.

Charlotte beskriver sättet de spelar och sjunger på som kompromisslöst och inte särskilt tillrättalagt.

– För att beskriva oss själva är det lättare att använda ord som andra sagt om oss. Som den gången när en man kom fram till oss efter en konsert, med tårar i ögonen och sa ”Nu har ni fått en fullvuxen karl att gråta.” I nästa sekund kommer en kvinna fram och kramar om oss och berättar vilken glädje och energi hon har fått av konserten. Det är väl det som är grejen, vi gillar ytterligheter!

Jag frågar vad tjejerna i bandet finner så tilltalande i countrymusiken.

– Ärligheten, rättframheten och den sorts direkthet som finns i både texter och harmonier. En enkelhet som gör det lätt att ta till sig och att förstå. Och att det inte är så         sockersött som många kan tro! Country för oss handlar mycket om att få vara galen och släppa loss alla sorts känslor, från ledsamhet till okontrollerad glädje.

Förutom två, tre demoskivor har Cookies ’n’ Beans spelat in en liveskiva från gruppens sommaravslutning på Big Ben i Stockholm.

– Vi ville fira den underbara och hektiska sommaren vi haft. Liksom en dokumentation av den perioden. Vilket också blev ett avstamp inför vad den hösten hade att erbjuda.  Skivan innehåller sju låtar ifrån sommarens repertoar och finns för tillfället bara att köpa ifrån vår hemsida www.cookiesnbeans.com. Liveskivan är bekostad på egen hand samt av de som kom och hejade den kvällen och betalade inträde. Tack!

Men Cookies har också en sprillans ny cd på gång, som släpps av Thorells Syndrom i början av mars. Releasepartyt hölls den 13 mars på Stampen i Stockholm.

– Vi är väldigt glada för den nya skivan som heter Tales From A Trailor Trash Soul och innehåller såväl fina ballader som galna tåglåtar. Vi spelade in den hos Jerker Eklund i Eastmanstudion i Stockholm på bara tre dagar, och det var tre helt magiska dagar.
– Vi var superinspirerade och hade helt fantastiska gästmusiker med på några låtar. Som vanligt är det vi tre som spelar de flesta instrumenten, vilket ger oss en sorts frihet att kunna göra som vi vill. Utan att förklara för någon annan. Skivan kommer att kunna köpas dels från vår och dels från Thorells Syndroms hemsida och såklart på alla våra spelningar. Så får vi se hur bra det går för den, om vi kan utöka försäljningen.

När Frida, Linda och Charlotte inte spelar i Cookies ’n’ Beans frilansar de på varsitt håll som musiker.

– Vi har diverse projekt på olika håll och alla skriver också egen musik. Så det är fullt upp med musik på alla fronter.

Utöver Linedancekryssningen på Silja Festival den 22-23 april så kan Cookies ’n’ Beans ses runt om i landet på några av sommarens countryfestivaler samt i Stockholmstrakten, men det blir även ett besökt på en norsk countryfestival i Seljord.

– Och så hoppas vi komma tillbaka till dalarna som vi gillar så mycket, berättar Charlotte, och fortsätter:
– Vi vill såklart spela så mycket det bara går. Kanske komma över till Danmark och Norge också. Vi har spelat en hel del i Stockholm och nu känner vi att det är dags för resten av Sverige att få höra oss. Vi kommer även att börja skriva och samla material till ännu en ny skiva som ska baseras på egna låtar. Sen har vi alla gått och drömt om att resa till staterna och att kunna spela runt där ett tag, men det får vi nog drömma om ett tag till.

Text: Georg Ryttman
Foto: Kenneth Friberg

[Artikeln är ursprungligen publicera i Country Gazetten]