September månad har trätt in på arenan och sommaren 2013 är förpassad till minnenas rike. Det har dock varit en oerhört bra sommar, både vad gäller väder och musik. Vore varje sommar som den här så skulle det vara lättare att ta sig an den ofrånkomliga kalla årstiden.

På festivalfronten blev det ganska magert med besök i år, men kvaliteten på dem jag var på var å andra sidan hög. Sweden Rock Festival, Getaway Rock Festival och Scandinavian Country Music Festival blev facit av festivaler i år.

Gröna Lund – en musikalisk oas

Hemmavid har Gröna Lund varit en stor tillgång även i år. När jag var yngre så hade Grönan många trevliga konserter och jag har sett artister som Kiss, Bob Marley, Marc Bolan & T.Rex, Steve Harley & Cockney Rebel, Blondie, The Clash, Status Quo, Little Richard och Fats Domino uppträda, för att nämna några få.

Sedan tivolit åter började boka en massa intressanta akter för några år sedan, och låta det ingå i priset för Gröna Kortet, så har det också blivit en välbesökt musikalisk oas i Stockholm för min del. I år blev det 19 besök och jag såg följande artister/band uppträda:

Sabaton, Cookies’n’Beans, Pugh Rogerfeldt, Khoma, Slayer, Amanda Jensen, Graveyard, Magnus Uggla, The Sounds, Thirty Seconds To Mars, The Royal Concept, Bad Religion, Stefan Sundström, Pernilla Andersson, Ky-Mani Marley, Panda Da Panda, Kartellen, Louise Hoffsten och Eva Dahlgren, som avslutade säsongen på Gröna Lund för min del. Så det blev lite gott och blandat, vilket arrangören är duktiga på – att hitta något för alla.

Musiksommaren i övrigt

Därutöver så har jag hunnit med att se Lydia Lunch på Debaser Slussen, och det var den bästa konsert jag sett med henne. Hon lirade låtar från gamla 8 Eyed Spy, ”Teenage Jesus” och ”Frankie Teardrop”, för att nämna ett axplock. Principe Valiente såg jag lira på Debaser Medis och sleazebandet Faster Pussycat samt den positiva överraskningen i australienska The Art på Harry B. James.

Det blev även ett besök på Pub Anchor för att kolla in italienarna i Scream Baby Scream, men de motsvarade inte förväntningarna om att komma med en skräckshow med en massa blod. Istället blev det fiasko när två av bandmedlemmarna skulle utlösa varsin blodampull i munnen och det knappt rann något alls. Musikaliskt fanns också en hel del att önska, och de borde skämmas som över huvud taget lirade Aquas ”Barbie girl”, även om de gjort om texten till ”Zombie girl”.

Även Kungsträdgården fick ett besök när Crusified Barbara spelade. Före det hann vi med att se två mer eller mindre okända band – Helge som var ett niomannaband som lirade jazzfunk och indierockbandet My God Damned Territory, som faktiskt har två skivor i ryggen.

Inomhus

Om det är nu är slut på säsongen för utomhuskonserter så är jag säker på att den kommande hösten och vintern också kommer att bjuda på en del guldkorn. Och det är inte sämre än att det startar redan helgen den 6-8 september, då Mellobåten lämnar kajen vid Värtan för en tur till Riga och tillbaka.

Så nu håller vi tummarna för en mild och snabbt förbipasserande höst och vinter och ser fram emot ytterligare en sommar med strålande solsken och mycket bra musik!

Text och foto: Georg Ryttman