Artist: The Humble Servants
Titel: Down To The Bone
Skivbolag: Grappa/Hemifrån
År: 2012
CD

Skivan inleds lovande med pedal steel, akustisk gitarr och sång. Musiken fylls på med trummor och bas. Sedan händer det något. Den lovande inledningen övergår redan i andra låten till en ren och skär popsång ”At Ginnys”. Därefter fortsätter man att variera sin musik, men det är inget renodlat countryband det här.

Det norska niomannabandet The Humble Servants är inspirerade av den keltisk-brittiska folk- och popmusiken, men även country och americana har de som grund. Däri ligger också förklaringen till att musiken på Down To The Bone spänner över ett så brett spektra. Gruppen toppas av de två vokalisterna Paal Flaata och Live Miranda Solberg. Paal Flaata har ett förflutet i olika norska grupper, innan han gav sig av till USA och frontade Midnight Choir i tio år. Midnight Choir gav ut 10 skivor samt ett samlingsalbum. Visst är Paal och Live Miranda väldigt duktiga på att sjunga, men musikerna på albumet går inte av för hackor de heller. The Humble Servants  startade som ett projekt, men ser alltmer ut att övergå till en fast grupp. Låtarna på skivan är småtrevliga och vackert framförda. ”River flow” är medryckande och Live Miranda ger utlopp för sin fina röst. I den lite melankoliska ”I’m so glad” är det smakfulla stämmor mellan de två sångarna som dominerar. De keltiska tonerna blir tydliga på ”Saviour” och gillar du slide så går musikerna loss i den avslutande instrumentala ”JHB slide tune”.

Jag vet inte om det vilar något religiöst över de ödmjuka tjänarna, men Live Miranda Solbergs röst skulle helt klart funka i änglakören, och finns det en manlig dito så har Paal Flaata en plats i himmelriket han också. Down To The Bone kanske inte kommer att spelas så ofta där uppe, men i cd-spelaren ska den nog snurra några varv framöver.      

Georg Ryttman

[Recensionen är ursprungligen publicerad på www.countrywood.se]