Artister som pissar på sina fans vid konsertfoto

Ett återkommande faktum som är lika trist som okänt för de flesta konsertbesökare är att en del större artister/band låter arrangören sålla bland de ackrediterade fotograferna vid konsertfoto, och endast tillåta de stora medierna eller sina egna fotografer tillträde till fotodiket. Ibland förbjuds man även att plåta från publikhavet, till och med när det tillåts bland själva publiken.

SRF 2016

Jag vet inte vad det beror på, men tydligen är det någon slags maktdemonstration från de artister och band, som när de var okända eller på väg upp gjorde allt för att få synas på bild och bli omskrivna. Och nu när de är väletablerade mångmiljonärer så vill de tydligen visa mellanstora och mindre media att de sitter på tronen.

Senast ut i raden var Queen + Adam Lambert, som spelade på Sweden Rock Festival. Där valdes endast arrangörens egna fotograf och de stora mediernas ut att få plåta från diket. Vi övriga fotografer som var ackrediterade och tilldelade fotovästar blev dessutom tillsagda att inte ens ta bilder från publikplats, fast den övriga publiken fick göra det med teleobjektiv och systemkameror. Här ska Sweden Rock Festival ha en stor eloge för att de sedan några år tillbaka skippat förbudet mot att införa systemkameror, filmkameror och bandspelare, och istället överlåter till den enskilde individen att hålla sig till det lagen föreskriver.

Queens management till och med hotade fotograferna att de skulle spreja färg på utrustningen om man bröt mot förbudet. Det var ett antal media som i och med detta bestämde sig för att över huvud taget inte skriva om Queens framträdande – ett mycket bra beslut. Ozzy Osbourne skriver i sin självbiografi ”Jag är Ozzy” om hur Black Sabbath i början var överlyckliga när de lyckades komma med i pressen. Ändå har de själva praktiserat selektering av fotografer emellanåt.

Andra band som kör med denna vidriga stil är bland annat Danzig (Som sällan tillåter fotografer då hans låga självkänsla gör att han avskyr att se sig själv på bild numera.), Manowar (Som till och med skickar ut ett par lakejer för att jaga publiken när de har mobilkameror och försöker få en halvtaskig bild på ”sitt” band.) och Slipknot, men det finns fler.

Ologiskt och ett slag mot fansen

Det finns ingen logik alls i att tillåta de stora tidningarna, som har flest läsare, att fota banden samtidigt som man förbjuder övriga. Att visa sin lilla makt på det här löjliga sättet kommer normalt sätt inte fram till allmänheten, utan det är endast fotograferna, journalisterna och deras medier som känner till det. De man verkligen pissar på är fansen – de som inte får se bilder från spelningarna, och som inte får läsa om hur konserten var i seriösa musiktidningar och -sajter etc.

Många gånger kommer artisterna och deras managements med fåniga restriktioner, som att man bara får fota en låt (Standard har blivit de tre första låtarna under en konsert. Något som Miles Davis tråkigt nog införde en gång i tiden.), att man måste skriva på papper där artisterna äger rätten till ens bilder och där man inte får publicera sina bilder annat än i samband med artiklar till just denna konsert. Det finns hur många korkade restriktioner som helst. Naturligtvis ska man som seriös fotograf bojkotta sådant vansinne. Aerosmith och många stora amerikanska band använder sig av detta vidriga förfaringssätt. Tyvärr gjorde även Iggy Pop det vid ett tillfälle, vilket är helt oförståeligt då han annars aldrig haft sådana hyss för sig (mig veterligen).

Det har hänt att kvällstidningarna gått i taket när de har drabbats av fotoförbud eller märkliga restriktioner och tvingats skriva under idiotiska dokument. Då har de reagerat med bojkott. Men i de fall där deras fotografer får sitt och andra inte så sitter de nöjda. Själv tycker jag att det här är ett  problem för hela journalistkåren. Inte minst mindre och medelstor media, där fotograferna och journalisterna ofta är genuint intresserade och insatta i det de gör, och vars läsekrets är på samma nivå och inte nöjer sig med lite go kvällsjournalistik.

Goda förebilder

Det finns dock artister och band som älskar sina fans och som inte är rädda för att de ska synas när de står på scenen, utan respekterar fotograferna och media. Twisted Sister är ett sådant band. När de tog avsked av sin svenska publik (Bandet ska sluta efter att deras trummis AJ Pero har dött och de inte vill bli ett band som Queen eller Uriah Heep, som fortsätter spela under samma namn, men utan viktiga originalmedlemmar) på Sweden Rock i år, så fick fotograferna stå i diket hela konserten och plåta. De tilläts inte ens att lämna diket, undantaget arrangörens egen fotograf, vilket var att ta i lite för mycket, men förmodligen en markering mot de barnsligheter som andra band ägnar sig åt.

När Twisted Sister var här förra gången så fick man välja om man ville vara kvar hela konserten eller lämna efter de tre första låtarna. Även när jag plåtade Pavlovs Dogs i Tyskland så fick man bestämma själv om man ville stå i diket hela konserten, och på Peace & Love Festivalen för några år sedan ropade Danko Jones tillbaka fotograferna när de visades ut ur diket av vakterna. Det är musiker som står med fötterna på jorden och som inte har glömt vilken viktig roll media spelat för deras framgångar, och det är musiker som inte har glömt bort hur det är att vara ett fan och vilja se bilder och läsa om sina idoler.   

Här hittar du mina bilder från årets Sweden Rock Festival!

Text och foto: Georg Ryttman

Kommentarer inaktiverade.